Oceanhamnen 100 år

Historiskt har Helsingborgs Hamns läge vid Öresund varit av stor betydelse för handelsverksamheten. Sedan 800-talet har hamnen expanderat och utvecklats i etapper. Hamndelen Oceanhamnen stod klar 1923 och firar i år 100-årsjubileum. Dagens sofistikerade Oceanhamn är dock något helt annat än den myllrande arbetsplats som invigdes för hundra år sedan.

Redan på 800-talet bedrevs en livlig handel med tyskar och holländare som köpte sill av fiskarna på Råå och i Helsingborg. Handeln har växt efterhand och innefattar idag bland annat frukt, grönsaker, spannmål, läkemedel, trävaror, metaller, hemelektronik och möbler.

Hamnen, en träbrygga som sträckte sig något hundratal meter ut i vattnet i mitten på 1700-talet har över århundradena utvecklats och i etapper byggts ut. Först blev träbryggan utbytt mot en stenbrygga, sen tillkom två pirarmar, senare under 1800-talet stod nästa etapp klar, den Inre hamnen. Här användes för första gången i svensk historia betong som byggmaterial i större omfattning. 1872 godkände stadsfullmäktige ett förslag på en ny hamnbassäng som 1879 blev den Södra Hamnen.

I anslutning till Inre Hamnen blev Norra Hamnen nästa utbyggnad och med den kom järnvägen som 1892 blev den första svenska tågförbindelsen med utlandet då hjulångaren ”Kronprinsessan Louise” började trafikera sundet mellan Helsingborg och Helsingör. Då gick färjan sju gånger om dygnet.

I och med industrialiseringen i slutet av 1800-talet ökade behovet av en effektiv hamn som ledde till utveckling och förbättringar. 1912 fick hamndirektionen i uppdrag att utarbeta ett förslag till en ny hamn för att möta kraven och 1923 stod den nya Oceanhamnen klar. Nu, precis 100 år senare, utreds förslag om ny hamn igen där en hel containerterminal ska förflyttas söderut.

Från industri till modern stadsdel

I år firar Oceanhamnen 100 år, men få spår finns kvar av den ursprungliga hamnverksamheten. Oceanhamnen överlämnades vid årsskiftet 2009–2010 till staden. Här har en urban, modern och klimatsmart stadsdel vuxit fram på första parkett till sundet sedan 2011. Bostäder, kontor, restauranger och promenadstråk har ersatt fryslager och lyftkranar. Gator och miljöer har fått namn med kopplingar till platsens historia som Redaregatan, Oceankajen och Varvsbron. Ett annat exempel är Henckels torg som har namngetts efter den, på 1800-talet, framgångsrike redaren, stadsrådet och grundaren för Helsingborgs spritbolag, Fredrik Wilhelm Henckel.

Historiska milstolpar

Genom decennier lossades och lagrades hundratals ton med frukt och kaffebönor i Oceanhamnen. Det så kallade konventionella godset lastades av fartygen för hand, mellanlagrades och hämtades sedan ut av varuägaren från Oceanhamnen. Hamnyrket var krävande, muskelkraft var det som användes för att lasta och lossa gods och det tog flera dagar, ibland veckor, innan ett fartyg var färdigt att lämna kaj.

Efter andra världskriget sexdubblades hamnens godsomsättning och nya utvecklingsbehov var ett faktum. Genom Sydhamnen och Skåneterminalen, som tillkom 1969, blev hamnen en viktig knutpunkt för internationell sjötrafik och för landsvägs- och sjötransporter.

Containern, den kantiga innovationen

Helsingborgs Hamn fick sin första containerkran, tillverkad av Asea, samma år. Containerlinjer startades och Skåneterminalen blev så småningom en av Nordens största containerterminaler. Men det dröjde innan merparten av den konventionella godshanteringen övergick till att fraktas i containrar.

När det lossades frukt och grönt på 1970-talet i Oceanhamnen kunde det gå till så här; Ett fartyg med 5 000 ton äpplen och päron i äppellådor anlände till Helsingborgs Hamn. Varje fruktlåda vägde 18 kg. Mycket lossades för hand, men till sin hjälp hade hamnarbetarna även fem kranar som hjälpte till med lossningen. Fem luckor i fartyget stod öppna, 10 man arbetade i varje lucka, vilket summeras till 50 man. Totalt tog det en vecka att lossa fartyget och då arbetades det från kl. 07 – 22, vilket betyder 15 timmars arbetsdag. Detta motsvarar 3750 arbetstimmar för att lossa 5000 ton frukt.

Idag tar hamnen emot frukten i 40 fots kylcontainrar. En kylcontainer innehåller 1116 fruktlådor á 18 kg. Detta innebär att 5000 ton ryms i 250 containrar. Dessa 250 containrar lossas med hjälp av en containerkran, reachstackers och dragbilar på cirka nio timmar av ett 11-mannalag, vilket motsvarar 99 arbetade timmar.

Under 1980-talet blomstrade Sveriges och Helsingborgs näringsliv. Transportbranschen, knuten till industrins framsteg, tog fart. 1985 invigdes Västhamnen där dagens containerterminal är belägen. Samtidigt utvecklades järnvägen i den norra delen av hamnen och 1986 invigdes DanLink, en kontinuerlig järnvägsförbindelse som använde sig av båtarna mellan Helsingborg och Helsingör, medan tågen idag tar bron till Danmark i stället för båtarna över sundet.

Central roll och riksintresse

Hamnen ligger centralt placerad i staden som under flera sekel har utvecklats från ett litet fiskeläge till en pulserande stad som går i spetsen för hållbarhet och innovativt tänkande. Helsingborgs Hamn är ett nav för sjö-, väg- och järnvägstrafik och spelar en central roll i hela regionens näringsliv, och som den 22 oktober 2001 förklarades som en hamn av riksintresse. Riksintresset syftar till att skydda utnyttjandet av viktiga hamnfunktioner som bland annat är nödvändiga samhällsfunktioner.

Inkluderade områden i riksintresset är Inre hamnen där färjorna lägger till, kajerna i västra delen av Oceanhamnen, Västhamnen där containerhanteringen och kombiterminalen ligger, Energiterminalen, Spannmåls- och torrbulks-hamnen, samt Skåneterminalen.

Även vägarna E4 och E6/E20 som leder ner till hamnen och farlederna 221 och 222 in från Öresund tillhör riksintresset. 2006 lades även samtliga järnvägar till Helsingborg, inklusive hamnspåret, till riksintresse för kommunikationer enligt Miljöbalken.

Som riksintresse är det viktigt att hamnen bereds möjlighet att utvecklas samt att anslutande infrastruktur och industri som är direkt beroende av hamnen säkerställs till industriområden. Då hamnen i nuläget ligger inbäddad i staden bidrar detta till svårigheter när staden till exempel ska planlägga och expandera allt närmare hamnområdet.

Konstant rörelse och utveckling

Idag blickar hamnen framåt och försöker lösa både nutida och framtida logistiska utmaningar. Ibland kan det kännas som om förändringar sker i allt snabbare takt, men tittar man i backspegeln kan man se att det alltid varit så och att den ständiga utvecklingsresa hamnen varit på sedan träbryggan i mitten av 1700-talet varit konstant. Nästa steg i utvecklingen för att möta hållbarhets- och kunders krav är en ny modern containerterminal i Helsingborg 2030.

Dagens hamn har helt andra krav när det kommer till både hantering, miljö och säkerhet. Ur ett hållbarhetsperspektiv och genom hamnens ägardirektiv ska hanteringen i Helsingborg ställas om till fossilfri produktion i strävan att vara Nordens modernaste hamn. Även miljökraven på de fartyg som anlöper har ökat och större fartyg som fraktar fler enheter är effektivare, både ekonomiskt, och miljömässigt då de har mindre kostnad och avger mindre emissioner per fraktad container. Dessa större fartyg kräver djupare hamnar och längre kajer, vilket för Helsingborgs Hamn betyder en ny modern containerterminal.

Digitalisering, ytoptimering och automatisering för en bättre arbets- och stadsmiljö är ett måste när hamnen har en så central plats i Helsingborg – staden som även den kontinuerligt växer och utvecklas för att vara den bästa att verka och leva i.

Oceanhamnen i Helsingborgs Hamn har på 100 år förvandlats från en industrihamn med kranar och magasin till en klimatsmart och havsnära stadsdel. Helsingborg har under flera sekel varit en central knutpunkt för handel och transport där hamnen kontinuerligt har utvecklats och moderniserats i symbios med livet i staden och regionens logistikbehov.